Gravsättning vid jordbegravning innebär vanligtvis att kistan bärs ut direkt efter begravningen och sänks ner i graven. Sedan går de anhöriga och gästerna fram, tar farväl och lägger ner eventuella handbuketter. Det förekommer också att man avstår från att vara med vid gravsättningen och istället tar avsked inne i kyrkan.
Jordgrav, för en eller flera kistor.
Kistlund, här gravsätts kistan utan anhörigas närvaro och utan gravmarkör.
Vid kremationsbegravning förs kistan till krematorium efter begravningen. Gravsättningen av urnan brukar därefter ske inom några veckor, men det går att vänta upp till ett år. Den s.k. urnsättningen som sedan äger rum sker i regel i kretsen av de närmaste. Vi medverkar då gärna som representant och gör en kort ceremoni och läser några dikter. Önskar Ni kan även prästen närvara vid gravsättningen av urnan. Vid gravsättning i minneslund närvarar ej anhöriga.
Urngrav, för en eller flera urnor, det brukar också finnas plats för urnor i äldre familjegravar, även om dessa från början var avsedda för kistor.
Kolumbarium, speciella gravrum för urnor.
Askgravplats, en mindre grav för aska med eller utan urna. Som anhörig får man närvara vid gravsättningen.
Askgravlund, här gravsätts askan och namnet markeras på en gemensam plats. På vissa kyrkogårdar får anhöriga närvara vid gravsättningen.
Minneslund, askan grävs/strös i lunden utan närvaro av anhöriga och utan gravmarkör.
Strö askan över vatten eller naturmark, efter tillstånd från Länsstyrelsen. Anhöriga kan själva ombesörja utströendet.